Herre gud... Vad konstigt detta känns, att min syster är singel har ju inte varit något konstigt förut. Men nu... Det känns helt ofattbart... Efter att hon varit "osingel" i ett år och några månader så har det blivit helt... Vanligt.. Men  det var ju klart att dom inte skulle hålla ihop hela livet.. Men att dom skulle bryta upp det var inte alls i min hjärna..

Och hur mycket kan man snacka om det, dom skilldes inte som ovänner, det var inte en av dom som gjorde slut, dom gjorde slut tillsammans, båda två gjorde slut. Och det var ju inte det att dom inte gilla varandra dom hade bara vuxit ifrån varandra.

Men jag vågar inte prata om det, jag kan själv förstå mig in i hennes sitvation så jag vill inte att hon ska bli ännu mer ledsen...

Det är svårt det här, och om ni har några tips på något som lagar ett tillstött hjärta. Tipsa!

Något muffins recept, någon god choklad... Vad som helst<3